The Super Mario Saga part 5 – Miyamotos återkomst

Super Mario Bros 3

Ordningen återställd

I Oktober 1988 hade Super Mario Bros 2 släppts på den amerikanska marknaden, kraftigt försenad tack vare de många bekymmer man hade haft med utvecklingen av det andra spelet samt R&D4 utbyggnad och expansion. Men för de japanska spelarna var allt som vanligt och ett nytt spel hade landat lagom för en ny spelomgång. Spelet var det tredje i Mario-serien och skulle gå till historien som Super Mario Bros 3. Nu var den genialiske Miyamoto tillbaka vid rodret och fattade snabbt beslutet att det var läge att återskapa Mario till det sammanhang där han ansågs höra hemma. Det andra spelet hade, i jämförelse med det första, sålt flertalet miljoner titlar sämre och det kunde inte annat än att betraktas som ett fiasko trots att vi har svaret idag på att de sålda titelupplagorna i princip behöll sig intakta och orubbliga fram till och med introduktionen av Nintendo WII på marknaden. För den amerikanska marknaden (i likhet med väst) innebar förseningarna att alla icke-japanska spelare fick vänta ytterligare två år och två månader innan det stora nöjet att spela den tredje versionen uppenbarade sig men när det väl skedde var ingenting sig likt.

Att Miymoto var involverad i projektet från start blev ganska snabbt tydligt att döma av hur Svampriket och deras respektive karaktärer, Mario inte minst, hade utvecklats. Flertalet nya möjligheter till ”Power up” hade introducerats och låg tidigt på planeringsbordet. Bland annat laborerade man med idén att Mario skulle anta skepnaden av kentaurer och andra mytologiska figurer från sagovärlden vilket resultatet visar aldrig blev av och kunde ses som en idé vilket överlevde den sagoberättelse Mario & co kretsade i den andra upplagan. Genom att experimentera med lite olika sätt att finna sina ”power up” öppnade det omedelbart upp nya möjligheter för hur spelet i övrigt skulle utvecklas. Det var alltså karaktärernas olika valmöjligheter att anta nya skepnader och former som fick bestämma färdriktningen och inte längre plattformen. Nu saknades det inte begränsningar för vad Miyamoto stoppade in för kostymer i Marios garderob. Den mest kända, tvättbjörnskostymen, fick sällskap med både en grodkostym och en mårdhund för att genom spelets gång i tur och ordning kunna flyga, simma och smyga. Vidare kunde Mario även spruta eldbollar som vanligt, fick en hammarkostym, efter nivå fem även en Goomba sko osv.  Beslutet vad kostymdräkterna kunde göra för Mario skapade i sin tur banornas upplägg och det hör till ett av de bästa resultaten i spelhistorien. En hel ny värld uppenbarade sig för generationer av spelare och svampriket hade gått in i en helt ny dimension. Plattformen för framtiden grundlades med det tredje spelet.

Bowser har en plan och utmaningen för framtiden

Med det nya spelet var man även tillbaka omgivna av gamla fiender jämte nya pretedenter som kom med nyhetens behag. Ett dussintals nya förmågor i form av Boom Booms och Boos omgav våra hjältar i deras nya uppdrag att rädda sju kungar från Bowsers sju bortskämda (en lirare har solglasögon) barn under det gemensamma tilltalsnamnet Koopalings. Det skall emellertid snart visa sig att elakingen Bowser hade som uppsåt att yngla av sig kraftigt. Allting skedde som en täckmantel för att uppehålla Mario under tiden som Bowser kunde koncentrera sig under diverse nivåer hur att på bästa sätt charma och ställa sig in hos den åtråvärda prinsessan. Allting ihopkokat tillsammans med små sidouppdrag bestående av att samla sig på mycket Power-ups samt jakten på en särskild nivå-flöjt (i stora skattkistor) som gav spelaren möjlighet att hoppa över flera nivåer. Aktuella flöjt hade Nintendo låtit sig hämta inspiration ifrån deras eget Zelda II. Spelet var dock så stort och innehöll såpass mycket hemligheter att det för de flesta spelare ändå slutade med att man spelade igenom spelets alla nivåer bara för att man inte hittade alla hemligheter.

Mario Bros 3

Marios olika skepnader

Succén var omedelbar. Äran var, i den mån det någonsin varit ”skamfilat”, återupprättad och Mario som dittills hade känt flåset i hälarna från en grön alv med hemvist i Hyrule simmade återigen iväg som den ensamme och ohotade härskaren på spelhimlen. Snabbt nog seglade spelet iväg och knockade ut tvåan i följetongen utan att ens vara i närheten av det första spelet ifråga om sålda titlar. Nu stod vi på randen till  90-talet (trean dök upp i början av 1990) och Mario stod med flaggan i hand och blickade ut tillsammans med sina fans mot ett nytt årtionde fyllt med nymodigheter, konsoler och uppdateringar, mer räfflande spel med större möjligheter och potential till förbättringar. Även konkurrerande företag stirrade sig blinda på Mario-sagan och antog utmaningen i form av en snabbspringande ekorre. Skulle de springa ikapp rörmokaren?

Sonic the hedgehog

I want you....

I nästa nummer….

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s